Jag arbetar inom ett s.k. serviceyrke. Detta innebär, i princip, att jag servar människor med lite allt möjligt men mestadels tidsbokningar, betalningar och administrationsfix i datasystem. Jag trivs väldigt bra här, jag får träffa och prata med mycket folk och jag får varje dag lära känna nya människor.

Fast jag träffar många olika människor varje dag så sticker vissa ut med sin personlighet. I folkmun kallas de för "Original."

Idag hade jag ett samtal med en personlighet på telefon. Eller samtal vet jag väl inte, jag lyssnade mest och hummade lite när det kändes lämpligt. I sju minuter lyssnade jag på en personlighet som luftade sina åsikter om priser, tillgång och efterfrågan och "vart är vi påväg, så här kan vi ju inte hålla på!". Under dessa minuters hummande satt jag beredd i systemet för att ta reda på vad det nu var han kunde tänkas ringa angående. Kanske hade han någon fråga som jag kunde svara på eller liknande. Efter ett tag började det låta som att vi var påväg till slutpoängen i vårt enaväga samtal och jag spetsade öronen för att försöka ta reda på hans ärende. Det visade sig att hans ärende var just det jag hummat åt i 6,5 minuter.

De sista 30 sekunderna får jag veta att jag skulle be mina överordnande att se över våra priser och hur vi möter efterfrågan. "Ja, det var bara det jag ville säga. Tack och hej." *Klick*

Jag sitter med telefonen i handen. Och jag är fan imponerad. Att kunna dra ut på ett samtal 6,5 minuter längre än nödvändigt. Det är imponerande. Inte ens telefonförsäljare kan det.

Om jag någonsin hamnar i en gisslansituation och vi behöver dra ut på tiden för att SÄPO ska kunna ta sig in och rädda oss, så vill jag garanterat ha med mig denna personligheten i gisslandramat. Lätt.