Det enda som behövs...

.. är oftast en vän som lyssnar. Och gärna inte dömmer. Och gärna tröstar lite. Och gärna påminner en om att han alltid finns där. Tja... typ som Maksat.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0