26/5   kl.08.36   Stockholms centralstation

Oh mama! Klockan är inte ens nio och jag har redan haft 4 nära-döden-upplevelser!

1; Stod på vänstersida i rulltrappan
2; Korsa "Storströmmen" för att komma til toaletten
3; Gick för näre en kvinna och fick en smäll av en stenhård väska
4; Korsa "Storströmmen" på vägen tillbaka från toaletten (som b.t.w kostade 10 spänn)

Slutsats; Jag tycker inte om detta.

Nu efter mitt första liggvagnsäventyr är jag nöjd. Jag som har förmågan att kunna sova överallt hade inte alltför svårt att dejta John Blund, han är trevlig!

(Ny upplevelse; Berätta aldrig att du skriver något du sen ska lägga ut på bloggen, jävlar vad många ögon och fingrar et då hamnar på skrivblocket!)

Så här på morgonen börjar tankarna fladdra och jag kommer att tänka på det s.k "hjälpskiftet". När jag var liten och skulle sätta igång videon så lät "Hjälp, jag vill kolla film!!!!" så kom någon i min familj och hjälpte mig.
Nu kan man dock, när min mamma ska byta från analoga till digitala tv-kanalerna höra - "Amanda!? Hur kan jag se på fyran nu då?!" Trots att jag så många tidigare bett henne att bara använda den stora tv-dosan så hittar jag henne allt som oftast med den lilla som hör till digitala boxen. Nu har pappa tackolov fixat så det är lättare att byta så alla kan byta hur mycket de vill. hallelujah!
Så nu undrar jag, när hände detta hjälpskifte?

För att relatera ämnet till min klassresa så kan jag skvallra om att mina tankar kom av att jag såg min lärare Jörgen försöka lära sig sin nya mobil och då ber han mig om hjälp. Så Jörgen, jag vill häroch nu önska dig lycka till med telefonen - den är väldigt snygg och jag hoppas du snart kommer att kunna zooma med kameran!

Nu ska jag ta en paus och begrunda vår huvudstad, Den är stor och konstig men samtidigt ganska vacker.

Hälsningar från Stockholms Stadshus
(Är det där de brukar ha nobelfesten?)