Han är charmig, hans hår är lite busigt rufsigt, hans ögon är lika beroendeframkalland som kokain, hans röst är så lagomt manlig han är... Den perfekte arrogante mannen som charmar oss alla med sin pojkaktiga kaxiga stil.

- Vad är det hos den killen som gör att vi fortsätter försöka tämja honom?

Jag har träffat honom flera gånger och var gång väcker han instinkten att det är någon att ha. Gissa vad? Det är det inte.
Men ändå fortsätter vi gå i fällan och aldrig komma ur i helt format, likt getingarna går i mammas getingfälla hon hänger upp på sommaren.
Vad är det då hos den här killen som vi så gärna vill ha? Vad är det hos den här killen som gör att vårt hjärta börjar dunka fortare, rodnaden sprider sig och vi fnittrar som om vi vore 5år? Är det kanske för att den killen som anses vara Jackpot tittar åt mitt håll och pratar med just mig?

När man då har fallit för en sådan kille, som aldrig är först att ringa, alltid har något att göra då ni planerat något, alltid talar till dig som om han är lite lite bättre och alltid får dig att fölåta honom; Vad gör man då?
Vi fortsätter tills han tillslut har ledsnat och kommer på en lam ursäkt för att det är slut, lär vi oss då? Haha, ack nej. Att lära sig av sina misstag ska man göra. Men 1 gång är ingen gång, 2 är lika med 0, så vi fortsätter... Vi fortsätter att få upp hoppet om att just vår arrogante jävel är den snällaste i världen och aldrig skulle komma på tanken att såra oss. Vi fortsätter att tro att det är det vi är värda och vi fortsätter att såra oss själva.

Så när du väl hittar en som får dig att skratta och inte känna måstet att dölja en dålig hårdag, håll fast vid honom. Trots att han har strumpor i sandalerna, bor långt ifrån dig och kan alla småtöntiga repliker i de småtöntiga filmerna så håll kvar vid honom. Det är det värt.

Jag brukar ju berätta att jag sover med Satan, men idag hände något. Idag öppnade sig himlen och Gud gav mig en en helt okej morgon.

Det hela börjar med att det är grönt ljus på alla trafikljus, rakt igenom där jag och far ska köra, UTAN att ha stått i bilkö. När jag sedan kommer till skolan så sitter jag på matten och går igenom ett gammalt prov som vi har övat på eftersom jag har matteprov imorgon och när jag satt mig på Civicslektionen kommer en man in och tar närvaro och berättar att vår lärare vabbar (Vård Av sjukt Barn).
Jag blir lite orolig när en dag börjar så här bra för kom igen - något måste vara fel.

Så jag vill tacka Gud, Allah, Afrodite, Oden, Tor och alla era bröder och systrar för att ni ger denna tristdag en helt okej början. Tack. Tack. Jag tackar er av hela mitt hjärta.

Gårdagen flöt väl på som vanligt, Sms-tummen krampar, Hjärtat klampar och leendet sitter som klistrat på mina läppar. Att sedan denna tisdag kanske turns out to be great är inget jag tackar nej till.

Nu ska jag kika runt lite på andra bloggar och håna alla som är töntiga. Jo så ska jag ju in och kika på min nya favoritblogg.

Under helgen bröt jag och Christoffer upp, efter 8-9månader. Det var jobbigt och om det är så att ni söker efter skvaller så måste jag göra er besvikna. Det finns nämligen inget, ingen har varit otrogen, ingen har sårat, ingen har betett sig illa. Känslorna som fanns förut har svalnat.

Jag orkar faktiskt inte skriva något djupt och meningsfullt om det här för det är lite svårt att göra det bra.

Nu lever jag i singelns tecken och funderar på att fara till Manhattan för att prova på Carrie bradshaws´liv. Jag kom dock på att det skulle bli svårt för jag har inte åldern inne  för att få sitta på heta inneställen och dricka Cosmopolitan.

Har kikat på hockey i natt och nu ikväll. Jag måste ju bara säga att Kanada inte borde ha en VM-final. Det är ju bara så pinsamt att domarna inte pallar trycket och låter Kanadensarna köra över målvakten typ fyra gånger utan konsekvenser. Nä, det sög verkligen. Nu ska jag inte bara säga att domarna gjorde så vi förlorade för så är det inte, helt och hållet i alla fall. Nä, Sverige hade två kanske tre powerplay i rad och lyckas slänga bort alla. Trist.

Däremot var det riktigt spännande i första och andra, den tredje nämner jag inte.

Kvällens hockey var Björklöven – AIK. Jag känner mig lurad, jag har verkligen trott att Löven inte alls är bra och kolla – de vann. Det var en riktigt bra match, den var spännande, innehöll slagsmål och stockholmare som åker av isen med en förlust upptryckt där bak. Alla som håller på AIK, varsågod den bjuder vi på.

Att bo i den norra delen av Sverige har sina fördelar, vi har fått bra med snö idag och det är jättefint och vitt ute. Däremot så kommer nackdelen med att det är så vingligt när man måste gå i hjulspåren efter bilar för att traktorn inte kommit och plogat, men det har väl sin charm?

Nu är det dags att börja byta om för kvällens träning. Jag håller på att bli förkyld igen så jag får väl ta det lugnt och äta en diet innehållande naturläkemedel, thé och halstabletter.

Hälsningar från ett Vitt Umeå