Day 1 - Introduce yourself
Jag heter Amanda och jag är en tjej.
Jag är 18 år, går på Interclassprogrammet på Dragonskolan och är född och bosatt i Umeå. Jag bor just nu på två ställen, beroende på humör, dels i Sävar hos Viktor och dels hemma hos mamma och pappa.
På fritiden tränar jag ett gäng tjejer i innebandy, funderar på saker, fikar, tränar, försöker hitta lösningarna som kräver minst energiåtgång, planerar semstrar, tänker på och diskuterar sex också umgås med pojkvän, vänner och familj. Ja, på sommarn jobbar jag också som receptionist på Sörfors golfbana.
Jag är en ganska enkel människa utifrån sett. Jag hälsar på alla jag känner även om de inte hälsar tillbaka, skrattar artigt åt skämt jag inte finner humoristiska på något sätt, bjuder på kaffe, lyssnar om någon behöver prata och försöker hålla mig utanför intriger. Detta eftersom de tar så mycket energi och det går inte ihop med vad jag gör på fritiden. Men vad ni inte vet är att innanför detta så är jag en riktigt djävel.
Min djävulska sida ligger alltid i bakhuvudet och lurar och det är den som innehåller alla de känslor och tankar som man inte bör yttra i sällskap av någon. Jag kan gå omkring och, i min djävulska sida av huvudet, registrera vilka som är kompletta idioter baserat på att de tar för lång tid på sig i kön. Jag kan tänka ut långa tal jag ska hålla till nationen där jag systematiskt går igenom regler som att man inte får stanna i en dörröppningen, trapp-/rulltrappsavsatser etc., eller att man inte får tuta på en bil med övningskörskylt på. - Lagöverträdelser, skulle jag tillägga, innebär givetvis att man kastas till lejonen. Min djävulska sida kan bygga upp scenarion där jag våldtar någon verbalt för att de anser att Sverigedemokraterna faktiskt är vettiga eller för att de anser att pengar är vad som gör en människa. Min djävulska sida kan bli akut barnhatare för att en liten 5åring springer runt på coop och lyckas vara ivägen vart jag än ska, helst när jag har bråttom för at jag redan är sen.
Min djävulska sida får aldrig komma fram. Inte ens i dimman. Men här på bloggen får den ventileras smått.
Så gott folk, Jag heter Amanda. Jag är 18 år och jag kan ibland antas vara smått schizofren.
Men jäkligt trevlig ändå.
- Hej Amanda.
Jag är 18 år, går på Interclassprogrammet på Dragonskolan och är född och bosatt i Umeå. Jag bor just nu på två ställen, beroende på humör, dels i Sävar hos Viktor och dels hemma hos mamma och pappa.
På fritiden tränar jag ett gäng tjejer i innebandy, funderar på saker, fikar, tränar, försöker hitta lösningarna som kräver minst energiåtgång, planerar semstrar, tänker på och diskuterar sex också umgås med pojkvän, vänner och familj. Ja, på sommarn jobbar jag också som receptionist på Sörfors golfbana.
Jag är en ganska enkel människa utifrån sett. Jag hälsar på alla jag känner även om de inte hälsar tillbaka, skrattar artigt åt skämt jag inte finner humoristiska på något sätt, bjuder på kaffe, lyssnar om någon behöver prata och försöker hålla mig utanför intriger. Detta eftersom de tar så mycket energi och det går inte ihop med vad jag gör på fritiden. Men vad ni inte vet är att innanför detta så är jag en riktigt djävel.
Min djävulska sida ligger alltid i bakhuvudet och lurar och det är den som innehåller alla de känslor och tankar som man inte bör yttra i sällskap av någon. Jag kan gå omkring och, i min djävulska sida av huvudet, registrera vilka som är kompletta idioter baserat på att de tar för lång tid på sig i kön. Jag kan tänka ut långa tal jag ska hålla till nationen där jag systematiskt går igenom regler som att man inte får stanna i en dörröppningen, trapp-/rulltrappsavsatser etc., eller att man inte får tuta på en bil med övningskörskylt på. - Lagöverträdelser, skulle jag tillägga, innebär givetvis att man kastas till lejonen. Min djävulska sida kan bygga upp scenarion där jag våldtar någon verbalt för att de anser att Sverigedemokraterna faktiskt är vettiga eller för att de anser att pengar är vad som gör en människa. Min djävulska sida kan bli akut barnhatare för att en liten 5åring springer runt på coop och lyckas vara ivägen vart jag än ska, helst när jag har bråttom för at jag redan är sen.
Min djävulska sida får aldrig komma fram. Inte ens i dimman. Men här på bloggen får den ventileras smått.
Så gott folk, Jag heter Amanda. Jag är 18 år och jag kan ibland antas vara smått schizofren.
Men jäkligt trevlig ändå.
Kommentarer
Trackback
