När man har för högt blodsocker så producerar kroppen insulin för att ta ner blodsockerhalten. Insulinet gör ofta människan dåsig. Så är det inte i mitt fall.

Jag blir inte dåsig. Jag blir komplett avsvimmad.
Detta hände mig idag på teorikursen på körskolan när läraren stod och prata om skillnaderna mellan motordrivet fordon och motorfordon. Jag kände hur sömnen var ett faktum och jag gjorde allt för att hålla mig vaken såsom nypa mig själv i låret, ta djupa andetag bita på tummen, fan jag var nästan nära att sitta och hålla upp ögonen.
Självklart nickade jag till, trots all min motvilja.

Men här kommer grejjen, jag skärmar inte av när jag nickar till av insulinet i en atombomb storlek. Jag hör fortfarande läraren och jag tänker fortfarande att jag inte ska somna eftersom jag inte märkt att jag halvsover.
Lite underligt kan man tycka men jag måste fortsätta.
Av respekt för läraren försöker jag att vara så diskret som möjligt. - Så diskret att jag utvecklat en vana att fortsätta skriva när jag sover. När jag sen vaknar ser jag oläsliga krumellurer på mitt paper som ska föreställa ord.

Detta för mig direkt tillbaka till hör-övningen på tyska steg 3:s kursprov. Mitt i lektionen blir jag akut trött och jag försöker att lösa detta genom att lyssna så koncentrerat som möjligt på de tyska melodiska harklingarna. Men så på sista frågan så nickar jag till.

När jag då vaknar till och tittar ner på mitt papper har jag skrvit ordet "sköldpadda" som svar på frågan. Jag tyckte det kändes som ett bra svar i min dvala.

Jag fick inte rätt på den frågan.
Det grämer mig fortfarande.

Sköldpadda?