Ni vet när läraren frågar: Hur mycket tid har vi kvar?
Och någon säger: 10 minuter.

Visst fan är det alltid någon som ska upplysa om att nä, det är ju faktiskt 15minuter kvar.
Varför? Är vi så besatta av att ha rätt att vi glömmer bort anledningen till varför små vita lögner egentligen kommer till?
Måste vi ha rätt hela tiden eller klarar vi av att någon gång ha fel eller till och med, låta en annan person få känna sig duktig någon gång. Nej, det går inte. Det går inte för vi är så jävla brydda om att mata vårat ego. Äh, det är ju för pinsamt.


10minuter kvar till lunch.