Nu har jag lagt telefonen i datafickan så jag har bestämt mig.

När jag är grälsjuk ska jag icket ha en telefon i handen, det blir endast fel då och jag börjar undra om det finns något mirakelmedel som botar humörsvängningar för jag tycker just nu bara synd om mina nära och kära som måste stå ut med mig. (Speciellt en viss otroligt fin person som jobbar på Sävar Snickeri)

Jag skulle passa jävligt bra i en dokusåpa som Vita lögner eller dylikt. Jävligt bra!