Jag har lite historia bakom mig som min psykotiska hjärna ofta använder för att måla upp de värsta scenaion som kan tänkas, ge mig magont och rädsla utan dess like och sedan sakta förvandla mig till ett nervknippe med tom blick.

Så idag körde jag runt i 40 minuter bara för att. Det känns skönt. Det var något lättande med att få vara i rörelse.

Nu ska jag äta något. Det är tydligen något viktigt här i livet.