Hösten är mysig och så kommer alla min favoritfärger, Varsågod.


 grått, grått,grått. har sotat med en mörkt grå skugga. lade sedan till röda läppar och jag måste säga att jag var nöjd innan jag satte mig på moppen till skolan, men kära ni. Lär er detta.
Moppehjälmen kan förstöra allt på bara några minuter. Åh, förresten- ni får ursäkta att det är en tråkig färg jag lägger ut och dessutom ganska dålig skärpa, men vi skyller på vädret?

 Hösten är här, Låt löven virvla!

Jaha, nu har mina lektioner börjat på allvar och än så länge känns det väl helt okej, det kan ju bero å att vi typ bara haft namnlekar på än så länge. Nä, men just nu känns det som att jag har valt rätt och jag hoppas jag ska slippa ändra mig.

Jag ösnkar jag hade några djupa funderingar att dela med mig av, men det har jag inte. Jag har tänkt mycket men på saker som inte har anledning att komma ut i bloggen. Jag har nämligen fått erfara att sånt som är skrivet ofta kommer ut på några timmar och gärna i en lite värre version än originalet men vet ni vad? Det spelar inte så stor roll.

Höstens mode har kommit och jag bara väntar på att få lägga vantarna på det. Har fått en skjorklänning av mamma som jag är mycket nöjd över. Puss på mamma!

Dagens; Det skrivna ordet säger aldrig lika mycket som ögonen.
- Anonym

Medelråttiga hälsningar

Nu är det dags för livet att börja, jag ska hitta mig själv och gå mot mitt liv. Det är det här jag har blivit tränad för - livet...
Stop, rewind...
Tagning 2 - Action!

Nu är det dags för mitt liv att fortsätta, jag har hittat mig själv och jag ska fortsätta gå mot målet. Det är nu jag behöver dextrosol för min träning fortsätter.

"Det är nu livet börjar." Har ni hört den förut?
Om det är på gymnasiet livet börjar, vad var då de 16år jag hade innan? Träning, nä. Livet är inget man tränar för, det är ju något man gör för första och sista gången. Så att se de 16 första som ingenting eller träning anser jag vara ett misstag. För dina första år är precis lika viktiga som de år du ska påbörja. Det var väll trots allt under de åren du lärde dig att gå själv, kliva upp om du ramlar, använda flytväst och inte kissa på elstängsel.

Livet har börjat och det vet du.

Dagens;

"Borde vi ha stannat hemma
och bara tänkt på att vara här?"
- Elizabeth Bishop

Djupa hälsningar

Jag har gjort en ny kategori som heter "Utsida" där jag tänte lägga in lite mer bilder och lite mindre text - Nä, inte en till blogg som bara fokuserar på utseendet tänker ni och jag säger bara; Nähähä, så kul ska vi inte ha det!

Enjoy!

Så jag satt och kollade på That 70's show, ja- jag tittar på det - när jag kom att tänka på en bild jag sett i oriflamekatalogen mamma har beställt hem där jag såg de mest extrema sminkningarna. Jag tänkte att shit vad kul att få prova göra någon sån - men asså kom igen! Vid vilket tillfälle är jag så extrem?



Till höger ser du den make up jag hade under dagen
och till vänster den jag la senare under dagen 
som vore kul att testa vid något bra tillfälle.














Hälsningar från utsidan 

min sammanfattning på första innebandyträningen för säsongen.

första- kom igen det sa jag nyss
bästa- innebandy är alltid bästa
värsta- beeptest

Nä, men det kändes skönt att få komma igång igen, jag har saknat det.

Jag har nu fått tilbaka mina 19kg till själen och jag känner mig nästan hel igen. Allting är helt och välbehållet och nu väntar bara det värsta - att packa upp skiten

jag har faktiskt inte ork att vara djup idag och ska därför börja avrunda här.

Dagens;

"Där det finns stor kärlek
finns det alltid önskningar"
- Willa Cather

Boarding completed, back to reality.

alltså det här med karma. jag måste ha en riktigt kass sådan eftersom min väska inte anlände med taxin imorse.

för att sätta er in i historien;
Igår flög jag från Ängelholm till Umeå med en mellanlandning på Arlanda. Ängelholmsflyget var försenat och där mina kära vänner börjar splittringen av våra världar.
Jag sitter uppe i en flygplansstol och läser och längtar till att få komma hem och min väska snurrar troligen runt på något bagageband på arlanda. Där slutar historien om min väska eftersom jag inte vet något mer.
När jag anländer till Umeå flygplats så kommer inte min väska så tryggt inåkandes på bagagebandet - nej då upptäcker jag min stora förlust på 19kg. (Yes, ett kg under maxmåttet). Vi går och anmäler detta till kundservicen och får peka ut hur våra väskor ser ut och jag får någon slags lapp där dt står hur ledsna de är över att den är borta och blablabla, jag får också en försäkran om att den ska komma med nästa flyg så fort de hittar väskan.
De får mitt mobilnummer.

08.15 riunger min telefon imorse om än omänskligt tidigt och jag lyckas inte få bort morgonknorret som uppstår på stämbanden när man vaknar så tidigt. Hon ursäktar osig den tidiga timmen och berättar att väskorna ska komma med taxi om ungefär en halvtimme.
Min pappa öppnardörren tar emot väskorna och jag kommer ner och ser Hildas väska.
Taxichauffören tar med sig Hildas väska som ska till kiruna och nu sitter jag här; alldeles utom mig av oro. Jag menar tänk om min väska inte har det bra? Tänk om de inte har hittat den?

Så - ödet, Gud, den Goda fén, Karma och SAS flygpersonal, SNÄLLA SÄG ATT MIN VÄSKA STÅR PÅ FLYGPLATSEN I KIRUNA OCH SKA FÅ TA NÄSTA FLYG HEM TILL UMEÅ!!! 19kg av min själ är ju faktiskt borta.

Over and Out, Boarding uncompleted.

nä jag är inte tillbaka till svart. jag anlände dock idag från ängelholm i en svart kjol med hög midja och hängslen om det är något??

Jag kan inte skriva in hela min resedagbok ännu eftersom mitt bagage där mitt kära skrivblock ligger stannade kvar på arlanda. tror vi iaf. förhoppningsvis - för det skulle vara satans drygt att behöva vänta på planet från ängelholm till stockholm till umeå.

nu i veckan har jag iaf fått tid att tänka och insett att jag måste ta ett beslut som jag hatar. jag ber till gud att jag har styrka.

Dagens;

"Gud är subtil.
Men inte ond."
- Albert Einstein

Icke jetlaggade hälsningar